Får

Vi stackars människor brukar kallas för, och även liknas vid, både det ena och det andra mer eller mindre smickrande djuret. Åsna, hal som en ål, orm, bock, listig som en räv, äta som en häst, kossa, bete sig som ett svin, torgen som en hund… listan kan göras lång. Men nu handlar det om får. Du vet, bä bä vita lamm mamman. Vi brukar säga att människor kan vara som en flock får. Den liknelsen fungerar rätt bra på en skock turister som följer sin guide som just en skock får följer sin herde. Sådär ja, nu är vi på väg.

I dag när jag gick hem från kyrkan, Livets Ord den här gången, tänkte jag på Bo Brander. Lurvig och vit på huvudet, som ett får. Överfåret själv om jag får presentera honom för dig. Eller hans rätta benämning -ledarfåret.

Ledarfåret har bjällran och när de andra fåren hör den så följer de efter. Går ledarfåret vilse går också hela flocken vilse. Men följer ledarfåret herden så går hela flocken rätt. Var kommer Bosse in i detta? Han är inte förmer eller över någon annan, och så långt jag har kunnat se vill han inte framstå sig själv på annat sätt och gör det inte heller, men han har bjällran – kyrkklockan - och han följer herden – Jesus - och så länge han gör det så går församlingen rätt. Bra va! Långsökt? Kanske, men en god tanke var det.

Vad har allt detta med Livets Ord att göra? - ingen ting. Jag råkade bara tänka på detta när jag gick hem genom skogen.


Må gott :D



  
Jag hittade ingen bild på nätet på en leende Bosse Brander så detta lamm får illustrera mitt inlägg. :D


Ps. Bosse och hans fru, Ingrid, har en även "vall"hund, för att fullända bilden lite till.