Vesper, Allhelgonamässa och 60 års firande

En förnimmelse av rökelsen finns kvar i mina näsborrar. Det ångar upp nu och då när jag sitter här vid datorn. Jag vet inte om det är minnesdoft eller om det sitter kvar i kläderna efter både dagens mässa och gårdagens vesper då rökelse användes. Rökelse, det används i himlen och på jorden är det en symbol på de heligas böner.

För mig har det varit en ny erfarenhet. Jag viste inte vad jag skulle förvänta mig av en vesper. Hade väl en luddig föreställnig om lästa böner, psalmsång, bibelläsning och möjligen en minipredikan eller en liten betraktelse till den lästa texten.

In kommer en procession med rökelse och hela shabanget. Sjungna böner och bibeltexter och en riktig predikan (som jag faktiskt kan rekommendera att lyssna på). Jag ruskades om rätt bra. Men samtidigt njöt jag av det. Det var en helig stund. Så värdigt och högtidligt på något sätt.

I och med att Sankt Ansgar firar 60 år så var det efteråt ost och vin mingel efter vespern (det fanns läsk också om man hellre ville ha det). Jag träffade många trevliga människor. Alla i åldern 35- eller 55+. Jag med mina 47 år och min väninna 44 år hamnade i en åldersgrupp för sig. Men vi hade trevligt ändå.

Idag var det Allhelgonamässa. Alla helgons dag. Alla de som gått före och visat vägen med sina liv. Varit Kristuslika i sin karaktär trots mänskliga brister och svagheter. Kommer vi andra stackare någonsin att komma i närheten av dem? Kommer jag någonsin komma i närheten av dem i liv och leverne? Jag tvivlar starkt. Men vi får göra så gott vi kan med Guds hjälp, och så får Gud fylla i där vi brister.

Må gott



Rosen är fotograferad på Vårdsta diakonigård av Grejsar bloggen.